Politikerna i Stockholms läns landsting, Stockholm stad och Nacka står i begrepp att genomföra ett förslag från SL att bygga om Saltsjöbanan från dagens tågtrafik till spårvagnstrafik, motsvarande den som trafikerar Tvärbanan. Projektet, samt kompletterande investeringar i infrastruktur, är kostnadsberäknat till närmare åtta miljarder kronor och beräknas pågå i minst tre år med omfattande driftstörningar för trafikanterna som följd. Bland annat skall tågen ersättas med bussar under denna tid. Kapacitetsökningen är beräknad till blygsamma åtta procent.

Som huvudskäl för projektet anges att ombyggnaden är en förutsättning för att både resenärer från Nacka och resenärer från Hammarby Sjöstad skall kunna nå Slussen utan byte av färdmedel. Detta är inte sant.

Spårvagnar och tåg av de aktuella typerna kan samtrafikera samma spårsystem, vilket idag sker i andra europeiska städer. En sådan samtrafik skulle endast kräva investeringar av långt mindre omfattning än SL:s projekt och inte störa trafiken under ombyggnaden.

I det av SL föreslagna projektet lämnas dessutom alltjämt stora delar av sydöstra Storstockholm – stora delar av Nacka samt hela Värmdö/Ingarö – utan spårbunden kollektivtrafik, vilket är såväl miljö- som trafikpolitiskt horribelt. I några av de väl underbyggda motförslag till SL:s projekt som presenterats i debatten ryms även en utbyggnad av trafiksystemet till en Saltsjöbana värd namnet, med snabba tågförbindelser från hela denna region in till Slussen, allt till en kostnad väl inom ramen för SL:s begränsade projekt.

Att politikerna ställer sig bakom SL:s förslag tyder på bristande kritisk granskning av såväl förutsättningar som konsekvenser, med en helt onödig miljardrullning som följd. Beslutsfattarnas varsamhet med skattemedel liksom omsorgen om miljö och god kollektivtrafik för medborgarna lämnar – minst sagt – mycket i övrigt att önska.

Nils Frisk
Nacka